Hur många gånger har jag hört, inte minst journalistkollegor, säga:  ”Det var faktiskt mindre människor än vanligt på bussen i morse”. Sannolikt var dom färre tänker jag, om det inte steg på ett gäng dvärgar efter vägen förståss, vilket det oftast visar sig inte ha gjort.  Nej, småfolket åker inte buss i den Stockholmska rusningstrafiken, dom bor i Louisianas och Floridas kusttrakter, om man ska tro en Mr. Svanberg. ”We care about the small people”, säger han i direktsändning från Vita husets trappa. Sannolikt hade karln suttit på sin kammare och övat på vad han skulle säga, sannolikt hade han konsulterat en krishanterare… men varför i helvete hade han inte testat det på någon?

”Is there anybody here who speaks any known language?”… utbrast vår kolonialt belastade engelske regissör när ingen förstod hans beställning på restaurangen i Kisumu, Kenya. Någon i BP:s ledning kanske borde ha funderat i samma banor innan man släppte ut Mr. Svanberg i full frihet. Det var ju inte någon liten välgörenhetstillställning för cirkusartister han just skänkt pengar till.

Jag filmade i Freetown, Sierra Leone för många år sedan. En morgon dök vår chaufför upp rejält bakis. ”How are you this morning Mr. Sanko?” frågade jag. ”I´m a little small today”… blev svaret. I Sierra Leone talar man bland annat krio, en sorts pidgin english. Hälsningsfrasen på krio är ”How the body? Mår man bra svarar man ”The body well” Mår man mindre bra svarar man ”Small, small”.  I det perspektivet var Mr. Sankos svar helt logiskt.

Mr. Svanberg då? Nja… Förutom att han inte stod i Freetown, så måste han nog skaffa sig en annan krishanterare än The Swedish Chef från Mupparna.

I think I feel a little small today.