Ringaren från Sölvesborg och dödsklockornas klang.

-”Är det nu man får säga “vad var det jag sa”? #äntligen”.

När Jimme Åkessons 20-åriga sekreterare Alexandra Brunell på lördagskvällen dyker upp ur enfaldighetens träsk och på Twitter kommenterar självmordsattentatet i Stockholm kan man ju först tycka bara är lite pinsamt, ett utslag ungdomligt oförstånd av en bimboliknande varelse som på sin blogg kallar sig Parliament Princess. Att fröken Brunell dagen till ära har bytt prinsesskronan mot dumstruten är hon dock inte ensam om. Litet senare twittrar SD riksdagsmannen William Petzäll “jag hatar att säga det, men vad var det vi sade?”. Än mer problematiskt blir det när Jimme Åkesson inte direkt tar avstånd från kvittret, utan istället tycker att det är bra att det nu blir debatt.

Parliament Princess beskriver sig själv på sin blogg som ”glad, sprallig, smart, rolig, trevlig, spännande, söt, charmig & alldeles alldeles underbar” De 23 personer hon följer på Twitter utgörs nästan uteslutande av SD-are, samt Blondinbella… i övrigt tycks hon mest röra sig i trakterna av Stureplan. En ganska liten och inskränkt omvärldsbevakning, för att vara sekreterare till ett av riksdagspartiernas ledare, kan man tycka.

Unge Åkessons val av sekreterare verkar gå i linje med resten av hans dåliga omdöme… att omge sig med ett i kostym förklätt slödder, vars världsuppfattning är minst lika inskränkt som de förvirrade unga män, som i krig för att upprätta Kalifatet som världsordning, spränger sig själva och andra på huvudstädernas gator och torg. När Åkesson och hans kamrater torgför sitt politiska budskap, gör man det med samma retorik som de krafter som inspirerade den förvirrade unge självmordsbombare som begav sig ut i julhandeln i lördags. Med en intellektuell skärpa som vanligtvis förknippas med ståplatsläktaren på Råsunda och inte riksdagens folkvalda, sås split och misstro mellan olika religiösa, etniska och kulturella grupper. I avsaknad av allt vad realistiska politiska visioner och konstruktiva förslag heter, slår SD i själva verket istället mynt av vad som hänt, för att bekräfta rättfärdigheten i sitt eget heliga krig. Med förenklingar, vulgarisering och ett fundamentalistiskt hat, som inte står vare sig huliganer eller talibaner efter, kvittrar SD idag som en alltmer främmande fågel ut sin inskränkta uppfattning om världen.

Mustafa Can skrev i tisdagens SvD ”Historien visar att när människan i övermod upphör att intressera sig för omvärlden, när hon mister sin nyfikenhet och i stället isolerar sig i självtillräcklighet, när hon i stället för att blicka bortom bygden blir en lokal trivselfundamentalist, när hon vårdar sin kroniska oskuld och tröstar sig med tron på sin egen moraliska och kulturella överlägsenhet, när hon sätter en absolut och oöverskridlig gräns vid etniciteten, religionen eller bygden – ja, då börjar dödsklockorna alltid att ringa.”

Nu hörs dödsklockornas klang inte bara från Swatdalen, Kandahar och Bagdad, utan också från trakterna kring Helgeandsholmen och Stureplan, anförda av ingen mindre än mulla Åkesson, ringaren från Sölvesborg.

Same same, but different…

Uppdatering onsdag 15 december

Nu sällar sig plötsligt den gamle ”världsjournalisten” Ulf Nilson till mörkermännen.  I en krönika i Expressen för han ett förvirrat resonemang kring ”pursvenskar” och att ”Det är oundvikligt att det muslimska inflytandet växer. Kort sagt: vi befinner oss i krig”. Ulf Nilsons krönika är förmodligen det brunaste en journalist på en svensk dagstidning skrivit sedan 30-talet. Att Jimmie Åkesson inte tog avstånd från sina partikamraters twittrande är kanske inte så förvånande. Att däremot Expressens redaktörer lät denna drapa slippa igenom är betydligt mer svårförståeligt.

När Ian Wachtmeister inför riksdagsvalet drog en lans för SD, genom att bl.a. agera rådgivare åt Jimmie Åkesson, var det väl inte helt oväntat. Att däremot en svensk dagstidning i detta läge agerar vapendragare åt samme Åkesson är fullständigt oansvarigt, för att inte säga obegripligt.

Chefredaktören och ansvarige utgivaren Thomas Mattson har nu lite att förklara…

Uppdatering torsdag 16 december

Problemet för Expressen är naturligtvis att ingen läste Ulf Nilsons krönika innan den publicerades. Det faktum att krönikan fanns redan på tisdagen, men kritiken tog fart först påföljande dag visar kanske att ingen längre läser vad Ulf Nilson skriver, inte ens redaktörer. En klen, men ändå tröst, för tigerhjärtan i dessa tider. Nu väntar vi bara på att Thomas Mattson förpassar farbror Nilson till glömskans tassemarker för alltid… och skaffar sig en ny krönikör, i en mer passande kostym. Det är bara enfaldiga män som klär i brunt. Mångfaldens färgskala är betydligt mer omfattande som bekant.

Uppdatering 2 torsdag 16 december

Så har då Ulf Nilson förklarat vad han menade. ”Pursvensk” = ”av det gamla vanliga slaget” Grattis! Då blev det ju riktigt fräsigt!

Att inte bara Nilsons bäst före datum gått ut för länge sedan …utan även sista förbrukningsdag… borde vara en nog så god anledning att redaktionellt granska hans texter… innan publicering. ”Pursvenskar”. Att vi befinner oss ”i krig”. Att ”vi svenskar” håller på att ”avskaffa oss själva”… formuleringar som varje redaktör naturligtvis studsar inför, om man bara läst.

Expressens egen ledarskribent Ann-Charlotte Marteus skräder idag inte orden.

”De riktiga huvudfotingarna är de som – lika lyckligt blodtörstiga som SD-twittraren Alexandra “Äntligen!” Brunell – anar ett krig mellan “svenskarna” och “muslimerna”. Krönikören Ulf Nilson skissade, i tisdagens Expressen, snarast upp konturerna av ett kulturkrig mellan mellan fredliga, toleranta svenskar och krigiska, ivrigt barnalstrande muslimer. Nilson missade den pikanta detaljen att hans egna, “pursvenska” ord dröp av krigiskhet och intolerans.

Existenser som dessa är intressanta. De resonerar ju likt självmordsbombaren:

Alla i fiendelägret är i grunden likadana – en klump, inte unika individer. Därför kan jag avsky dem urskillningslöst.”

Det mest rakryggade nu vore att Thomas Mattson erkänner att man gjort ett misstag, tackar herr Nilson för den tid som varit och tydliggör Expressens ståndpunkt. Det skulle vara det mest ansvarfulla. Allt annat är ett nederlag.

Uppdatering fredag 17/12

Tillbaka i ankdammen efter sin simsemester kommenterar nu Thomas Mattsson kritiken mot Ulf Nilsons krönika. Att kommentaren dröjt har säkert sin förklaring i att den tagit en stund att skriva. En mer mångordig pamflett till försvar för en omöjlig sak är svår att hitta. Om inte Ulf Nilson redan varit Expressens krönikör, hade han då fått sin text publicerad? Personligen tvivlar jag. När upphörde det ansvariga utgivarskapet att omfatta även krönikörer?  Mot bakgrund av Mattssons benhårda hållning att inte bjuda in Sverigedemokraterna till Expressens valstuga ( vilket hedrar honom ) och markering med ett tydligt ”NEJ” på tidningens förstasida på valdagen, blir dagens ställningstagande än mer obegripligt. När i stort sett en hel yrkeskår tar avstånd från herr Nilsons apfasoner, duckar Mattsson som siste man på Skansen och abdikerar från sitt uppdrag som ansvarig utgivare.  En svensk tiger… eller?

Andra som skrivit intressant om detta är Paul Ronge och Robert Damberg.

Partiledaren av den sorgliga skepnaden, eller… alla skåningar är idioter.

Partiledaren av den sorgliga skepnaden drog i helgen åter en lans för svenskhetens bevarande. Sverigedemokraterna har begärt ut förra årets samtliga våldtäktsdomar från landets tingsrätter, för att kunna granska vilka gärningsmännen är. SD:s tes är att människor med invandrarbakgrund är överrepresenterade bland de dömda och att detta säger något generellt om människor av utomeuropeisk härkomst.

Nu har unge Åkesson suttit och funderat på sin kammare igen. Med samma gamla rasbiologiska dravel ska vi för femtielfte gången övertygas om att Moder Sveas söner är av bättre genetiskt virke än resten av världen. Att samhällets sämst ställda grupper alltid har varit överrepresenterade i den traditionella brottstatistiken, har uppenbarligen undgått honom. Att andra kausala samband, som t.ex. socioekonomisk status och utbildningsnivå kanske skulle vara parametrar av betydelse, tycks heller inte bekymra Sölvesborgs Don Quixote.

Problemet är väl att det inte alltid är så lätt att hitta jämförbara grupper. Infödda analfabeter växer tyvärr inte på trän, svenskar med krigstrauman är inte precis överrepresenterade i statistiken och sannolikt är gruppen tortyrskadade unga män från Djursholm väldigt liten.

Jag har svårt att tro att t.ex. läkare med utomeuropeisk bakgrund skulle vara mer brottsbenägna än sina svenska kollegor, men jag kan naturligtvis ha fel… dom springer säkert runt och våldtar kvinnor och stjäl på sin fritid. Man vet ju hur dom beter sig när man tittar bort. Men om vi tar gruppen länspolismästare, blir resultatet sannolikt annorlunda. Det styrker naturligtvis tesen att svenska länspolismästare är ytterligt våldtäktsbenägna. Hade inte tänkt på det tidigare. Alltid lär man sig något nytt.

SvD har kartlagt hur SD:s väljarkår ser ut. Störst stöd har SD i Bjuv, Svalöv, Svedala, Trelleborg, Sjöbo, Åstorp, Tomelilla, Eslöv och Landskrona. Minst stöd har man i Bjurholm, Malå, Danderyd, Robertsfors, Överkalix, Piteå, Umeå, Vännäs och Norsjö. Det betyder ju att alla skåningar är idioter och alla norrlänningar släkt med Einstein.  Danderydsborna är sannolikt undantaget som bekräftar regeln. Det var ju det jag trodde.

Nej, Jimmie Åkesson är nog ingen pålitlig termometer i röven på Moder Svea. Med försåtligt felaktiga tolkningar, förenklingar och undanhållande av fakta kan i princip vad som helst beläggas.

Jag röstar nog på någon annan tror jag.