Att Göran Lambertz som justitieråd, via sin tjänstemail, fraterniserar med den ena parten under pågående resningsprocess är minst sagt häpnadsväckande. Inte minst när han i mailkonversationen talar i termer av “våra obestridliga fakta”. Att han sedan offentligt driver ett privat opinionsarbete för sagda part, framstår som absurt. Att han i sin tidigare roll som justitiekansler, fungerat som opartisk utredare och konstaterat att inga fel begåtts under förundersökningar och tingrättsförhandlingar, gör saken etter värre. 

Justitieråd kan inte avsättas, med mindre än att justitiekanslern väckt åtal och de dömts för ett allvarligt brott. Detta ska garantera att domare i HD står oberoende från regering och riksdag och därför ska kunna ta obekväma beslut, utan att riskera att avsättas av politiska skäl. Justitieråd får heller inte ha några sidouppdrag, annat än som skiljeman, också för att garantera den oberoende ställningen.

Lambertz agerande undergräver nu hela den tanken. Om ett justitieråd kan agera rådgivare och opinionsbildare åt ena parten under pågående process i lägre instans, riskerar förtroendet för hela rättssamhället att rubbas.

På det förståndsmässiga planet blir gåtan än större. Trots att Lambertz i mailkonversationen, efter att läst Råstams bok, säger “Ska jag vara ärlig känns det som att han mer eller mindre pulvriserat alla våra obestridliga fakta”, fortsätter han att driva linjen om “högkvalitativa domar”. Att Göran Lambertz mot allt sunt förnuft fortfarande försvarar rättsapparatens hantering av fallet Thomas Quick, tyder på bristande omdöme av sällan skådat slag… men sannolikt kommer det heller inte att räcka för att för att avsätta honom.

Advertisements

Tjofaderittan Lambertz!

September 18, 2012

-Det avgörande är vilken bevisning som fanns och finns mot Sture Bergwall, skriver justitierådet Göran Lambertz i dagens DN.
Men Lambertz sk. bevis har redan avfärdats av de flesta som satt sig in i förundersökningarna. SvD:s faktakoll har också med kraft slagit fast att de saknar värde. Detta har också ett antal hovrätter konstaterat under resningsförfarandet. Ingen åklagare har heller velat ta fallen till förnyad prövning i domstol, eftersom man gjort bedömningen att bevisningen helt enkelt inte håller. Därtill har åklagarna uttryckt skarp kritik mot de förundersökningar som ligger till grund för de tidigare domarna mot Bergwall.
Man ska också komma ihåg att det heller inte har påvisats några som helst faktafel i Hannes Råstams bok “Fallet Thomas Quick -att skapa en seriemördare”.
Hannes gick igenom över 50.000 dokument under arbetet med boken.
Sture Bergwall har till dags dato friats för tre av de mord han tidgare dömts till, resning är beviljad i ytterligare två fall och åklagarna har själva, vilket är unikt i svensk rättshistoria, begärt resning i återstående fall.

Detta hindrar dock inte Lambertz att nu avfärda allt som ett journalistiskt haveri, där också ett antal jurister, enligt hans förmenande, hamnat i diket. SvD:s faktakoll har i Lambertz värld helt förlorat sin trovärdighet, Hannes Råstams bok är förföriskt skriven och i dagens DN utpekas författaren och skribenten Maciej Zaremba tillhöra mediemobben. Den ende som förstår hur detta hänger ihop är Göran Lambertz själv.

Det mest intressanta med Lambertz drapa är att han uppenbarligen anser sig tillhöra någon sorts gudasänd skara. De enda sanna uttolkarna av verkligheten, juristerna. Som ädel ämbetsman ser han sig också skickad att på ett lite farbroderligt sätt hjälpa oss andra längre ner i näringskedjan, att förstå det som händer där uppe på juridikens parnasser. Möjligen ett vällovligt syfte, men tyvärr begriper inte många längre ett skvatt av Lambertz juridiska spetsfundigheter och irrande bland hemsnickrade bevis och “högkvalitativa” domar.

Det är naturligtvis också helt oförsvarligt att ett justitieråd privat sätter sig till doms över ett antal hovrättsbeslut. Det är nu hög tid att någon förmår Göran Lambertz att ta timeout. Justitieråd är enligt författningen nämligen svåra att avsätta. Gudasända eller ej.