Sighsten och det svåra…

January 22, 2011

En reflektion i dessa Twittertider.

Idag skrev @Smulgubbe: …när man vill prata om något svårt på nätet och det liksom är lättare att skoja om det…

För drygt tjugo år sedan gjorde jag en reklamfilm med Sighsten Herrgård. För er som inte minns eller var med… Sighsten var designer, modelejon, omslagspojke och festprisse. På väggen i sitt badrum hade han bilder och konst, bl.a. annat ett signerat porträtt på prinsessan Lilian, “To Sighsten, the most handsome man in the world”.  Han blev min vän. Vi kände varandra under en kort tid. Innan han gick bort.

Jag hade andra vänner också, långt från Sighstens glamorösa värld… vilken jag själv aldrig var en del av. Mina andra vänner drog gärna grova skämt om Sighsten, särskilt när vi satt i bastun, efter att på machomäns vis sprungit flera mil för att komma i form för Stockholm Maraton, eller pucklat på varandra under en innebandymatch. ”Vet ni varför alltid Sighsten är så finklädd? Jo, det är för att han snart ska gå bort!” …och så garvades det. Sighsten Herrgård var den som först gav AIDS ett ansikte i Sverige.

Jag funderade en del på det där. Varför bögskräcken måste ta sig uttryck i förråande skämt, varför det var så farligt, varför man alltid måste överdriva, för att bevisa att man själv inte tillhörde samma tvivelaktiga skara? Rädslan för det okända, som ska skämtas bort… men som också så lätt övergår i fördömande och hat. Idag Sverigedemokraterna, inte att förglömma.

Jag fick en idé. En reklamfilm för AIDS-jouren/Noaks Ark, där Sighsten berättar en bastuhistoria om sig själv… och sen tar udden av den. Jag testade idén på några i AIDS-branschen. De flesta blev bara rädda. Det går ju inte prata om det med Sighsten, hur ska han ta det?

Jag kontaktade Sighsten. ”Jag skulle vilja göra en reklamfilm … och jag vill att du berättar en av dom där historierna om dig själv”. Självklart sa Sighsten, vilken jävla bra idé.

En lördag eftermiddag hade vi riggat för inspelning. En pressening som bakgrund, lite snyggt ljus, 35mm film, avskalat och rent. På förmiddagen ringde Sighsten. ”Hämtar du mig”? Ja du vet jag orkar inte så mycket nu. Vad ska jag ta på mig förresten?” Ja, du ska ju vara finklädd sa jag, det är ju det som är poängen. OK, sa Sighsten. ”Jag tar AIDS-uniformen”

Tidig eftermiddag parkerar jag på Upplandsgatan, knappar in portkoden, ringer på. Sighsten öppnar i kritstrecksrandig ”three piece suite”. Vet du vad du har för portkod, säger jag? Ja, vadå… säger Sighsten?   Det är ju för fan min farmors parfym, säger jag, 4711. Vad säger det om dig? … och så garvar vi hejdlöst.

Inspelningen går i ett nafs. Två eller tre tagningar ”Det går rätt många Sighstenhistorier just nu. Har ni hört den här t.ex. Vet ni varför Sighsten alltid är så finklädd? Jo, det är för att han snart ska går bort… Det vi är rädda för , det skämtar vi om. Ta reda på fakta istället. Ring AIDS-jouren, så får ni veta”. Idag har filmen hittat till youtube.

Det är i slutet av åttiotalet, långt innan kommersiella TV-kanaler har invaderat oss. Trots det  sprids filmen som en löpeld. SVT:s Anslagstavlan, TV3, reklamkanaler på flygplatser, järnvägsstationer, köpcentra. Den statliga AIDS-delegationen gör en enkät i gymnasieskolorna. Vilken sorts AIDS-information vill ni ha?  Sighsten är överlycklig och skriver till mig från New York. ”Vi vill ha Sighsten i skolan”. En månad senare är han död. Begravningen i Gustav Vasa kyrka är välbesökt. Kända och okända tar farväl.

Sighsten hade för mig alltid varit en person som representerade en ytlig låtsasvärld, en värld jag var helt ointresserad av, en värld jag nog innerst inne föraktade… men så en dag kliver han in i mitt liv… Han är dödsdömd. Jag tvingas omvärdera väldigt mycket. Han, ytans omslagspojke. Jag, cyniker och förment altruist. Vi möts, vi blir vänner för en kort tid,  vi skrattar… men tillsammans tog vi också i det svåra… Sighsten blev min hjälte.

Tack @Smulgubbe…  för att du påminnde mig.  Jag hade nästan glömt.

Advertisements

7 Responses to “Sighsten och det svåra…”

  1. Håkan Högberg Says:

    Schysst text. Som rörelsehindrad kan man ganska lätt relatera till den Alla tror att man är känslig när det gäller svart humor – och visst Sixten skämten var faktiskt kränkande- Men genom att använda dem till något konstruktivt blev han/ni ägare till skämten och kränkarna fick hitta något annat. Sedan måste jag säga att Sixten verkar ha varit en väldigt spännande personlighet och det känns lite sorgligt att en människa främst ska kommas ihåg för att han dog i AIDS

    Håkan CP Clever and Pretty


  2. Detta är stark nostalgi som format mitt liv. Sighstens mentorskap ett par timmar började med att han presenterade min klass Beckmansvisning.
    Hamnade sedan brevid honom på en middag. Då jag tog flera designpris satt han i juryn, varför han på modemässan undrade hur det gått. Under en kvart fick jag en kaskad av pepp o toppentips. Jag o tjejen intill utbrast Nu kör vi! Vi blev pionjärer på Modecenter där jag en dag passerar Sighsten o stolt deklarerar att jag nu har en liten kollektion. Han: En LITEN!!?? När den visades var han död o centrets Vd sa; När din kollektion gjorde entré var det som han var där. Han trodde mest på dig. Nä, jag blev inte störst, men inställningen bär jag för evigt.

  3. Walther Metzler Says:

    Tack Bengt !
    Jag såg en hel del av Sighsten under senare delen av 70 talet och början av 80 talet,var inte heller en del av de vackra folket i Stockholm men sprang en del på krogen och annat.
    Herrgård frågade mig en gång,tror det var 77 om jag inte kunde tänka mig att bli modell ?!jag då 23 sa nej eftersom jag trodde han var ute på raggförsök men några år senare var jag på en fest och hamna i samma soffa som Sighsten och det visade sig vara en charmig och trevlig man med en hel del humor för när jag sa till honom att jag inte går i gång på killar så sa han hur vet du det?! jag svarade att jag har prövat det mesta och det är bara så och sen var det inte mer med det …
    Har en vårdutbildning sedan tidigt 80 tal och såg Sighsten sista gången på det numera nerlagda Roslagstulls Sjukhus när han var i rätt så dåligt skick ! den tidigare så vitale machokillen såg så liten och spröd ut men han gav mig en blinkning och sa ett ord, synd ! Glömmer honom aldrig !!!

  4. Abbes pappa Says:

    Oj. Vilken text. Mycket mycket bra och varm. Tack för den.


  5. […] Och så något helt annat – ett fantastiskt inlägg om Sighsten Herrgård. […]


  6. Fin text som väcker minnen. Jag gjorde en lång intervju med honom för Resume inte så långt innan han dog. Det var första gången jag träffade honom. Jag satt i hans vardagsrumssoffa och han låg bredvid insvept i filtar. Han var osentimental, fullkomligt ärlig och mycket vänlig. Han gjorde ett väldigt starkt intryck på mig.

  7. Smulgubbe Says:

    Så oerhört fin och stark text. Hoppas att den får många träffar. Satte kaffet i fel strupe här på morgonen 😉


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: