”Vi och dom” diskussioner -djupt ovärdiga SvD:s ledarsida

June 26, 2011

Uppdatering tisdag 28 juni

 

Jag är varken politiskt korrekt, eller tillhör någon mediavänster som vill förtiga sanningar, vilket konspirationsteoretikerna som vanligt vill göra gällande. Jag kan tillstå att jag ibland läser Per Gudmundson med viss behållning, men helgens ledare gjorde mig betänksam.

Gudmundson är skicklig när han åtlar och gillrar sin fälla. Vips, så blev främlingsfientligheten rumsren… så rumsren att den till slut fick plats i SvD:s finrum.

Texten utstrålar inget annat än just främlingsfientlighet, om än polerad. En försåtlig drapa om brottsbenägenhet, utan andra variabler än nationell tillhörighet. Att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken – när blev det en nyhet? Vad förväntas jag som läsare att göra med informationen? Vilka konstruktiva tankar ska den få mig att tänka?

Som grädde på moset hjälper Gudmundson mig lite på traven, med några ”tankar ur luften”Utvisning, dra ner på flyktinginvandringen, samt kryptiska formuleringar som att regeringar ”anser sig” vara förbundna av internationella överenskommelser. Tankar som han sen klädsamt försöker nyansera. En ulv i fårakläder!

Resultatet? Split och splittring sås mellan människor, salt strös i såren på den stora majoritet flyktingar och invandrare som inte begår brott… och mörkermännen får ny luft. Inte minst i kommentarsfälten på nätet.

Jag valde att inte publicera kommentarerna på min blogg, där en av de mer hovsamma var en anonym arbetsförmedlare, som just plockat ner några av tankarna ur luften. Slutsatsen;  ”Dom som kommer under asyltäcket är ej dom som kommer att rädda pensionerna”. ( Förhoppningsvis har AF:s ledning en annan syn på saken ).

Det handlar om individer, inte grupper, som begår brott. Det handlar inte om vi och dom. Det är så krig startar. När gränser, nationer och etnicitet blir viktigare än just människor… men ingen har uttryckt det bättre än en blatte, Mustafa Can:

 ”Historien visar att när människan i övermod upphör att intressera sig för omvärlden, när hon mister sin nyfikenhet och i stället isolerar sig i självtillräcklighet, när hon i stället för att blicka bortom bygden blir en lokal trivselfundamentalist, när hon vårdar sin kroniska oskuld och tröstar sig med tron på sin egen moraliska och kulturella överlägsenhet, när hon sätter en absolut och oöverskridlig gräns vid etniciteten, religionen eller bygden – ja, då börjar dödsklockorna alltid att ringa.”

______________________________________________________________

Ursprunglig bloggpost

 

Per Gudmundson skriver på ledarplats i SvD. Brottslighet bland invandrare borde oroa alla partier.

Han tar ett rejält avstamp… i en norsk rapport… trots att där fastslås att den absoluta majoriteten av alla brott begås av norrmän. Men det är vissa invandrargruppers överrepresentation i brottsstatistiken som väcker Gudmundsons intresse. Ursprungsländer med högst procentandel gärningsmän var Marocko, Iran, Somalia och Irak. Invandrare från Norden, Västeuropa och Nordamerika begick brott i mindre utsträckning.

Samtidigt finns invandrargrupper som är underrepresenterade i statistiken. Kineser och filipiner är mindre brottsbenägna än befolkningen i övrigt. Andra som inte är överrepresenterade är personer från Bosnien, Polen, Ryssland, Afghanistan, Indien, Sri Lanka, Thailand, Turkiet m.fl. länder. Detta bekymrar dock inte Gudmundson nämnvärt.

Vad händer om vi bryter ner statistiken? Vilka siffror får vi om vi jämför illitterata, arbetslösa unga norrmän med motsvarande invandrargrupp? Är brottsbenägenheten bland iranska överläkare högre än hos de norska kollegorna? Vad betyder det att bland lika många åtalade, så fälls procentuellt fler invandrare än infödda. Vilken betydelse har det att unga män alltid är överrepresenterade i brottstatistiken och att unga män är överrepresenterade i invandringen? Hur ser statistiken ut när det gäller skatte- och förmögenhetsbrott? Kan man överhuvudtaget dra några slutsatser av detta?  Naturligtvis inte.

Att de sämst ställda grupperna i samhället alltid har varit överrepresenterade i den traditionella brottstatistiken, nämner inte Gudmundson ett ord om. Att socioekonomisk status skulle vara en viktig parameter i sammanhanget, tycks inte bekymra honom det minsta.

När Per Gudmundson, med grumlig statistik som verktyg, försöker vinna billiga populistiska  poäng, framstår han som inget annat än rasist och Jimmie Åkessons handgångne man. Något som i grunden borde oroa SvD:s redaktionsledning.

”Vi och dom” diskussioner leder aldrig till något konstruktivt och är djupt ovärdiga… inte minst SvD:s ledarsida.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: